GoPro

CEC Racing VGC, Borås

Tillbaka till olycksbanan. Dels för min del som avlsutade förra säsongen med att krascha här i Borås. Flera andra är nog också benägna att hålla med mig. Även så idag. För min egen del gick det bra, men olyckorna skulle inte vänta på sig. Redan på första träningen skulle det krävas ambulans.

Till Borås åkte jag från Falköping, eftersom min far fyllt 65 på fredagen innan var det lite kalas där. Så jag stannade kvar hos mina föräldrar under natten. Från Falköping till Borås motorstadion tar det ca 1h och 20 minuter. Så jag gav mig iväg 05:30. Jag hade redan vaknat innan larmet 04:40 så jag åt frukost och sedan åkte. Väl i depå möttes jag av knott. Sjukt mycket knott. Det gick inte ha munnen öppen för då hade jag fått en andra frukost. Jag varvade med att gå runt och hälsa på de jag kände med att sitta i bilen för att hålla mig undan knotten och väntade på att anmälan skulle öppna. Sedan gick jag och anmälde mig. Ungefär runt 8:30 strax efter vi varit klara med förarmötet och när solen började komma över trädtopparna så gömde sig knotten. Tur var det för det var outhärdligt i depån.

Idag hade jag blivit nerklassad till träningsgrupp 2. Med en ranking på tre i denna grupp. Vilket innebar att jag skulle vara bland de snabbaste. I väntan på att min grupp skulle bli utsläppt på banan ser vi att det sker en bra krasch i trapphoppet som var riktigt farligt utformat. Föreningen hade jobbat mycket bra med banan men hoppen var lite väl spetsade. Framförallt då trappan som rent av blev farlig. Vi som stod och såg på tänkte att det är bara en tidsfråga innan något händer. Vilket det också gjorde. Klokt nog (dock lite för sent) gav sig någon ut i en lastmaskin och fixade till hoppet och efter det var det helt perfekt. Efter väntan på ambulans så blev min grupp utsläppta på banan. På träningen tänkte jag att jag skulle stå på rätt så bra. Jag upplever att jag inte riktigt kommit igång förrän senare på dagen under tidigare tävlingar. Så här slängde jag mig iväg och försökte gasa på rätt bra och ha kul på banan. Jag var nöjd efter träningen.

Sedan var det dags för tidskval. Jag skulle bli utsläppt som nummer tre, men bestämde mig för att försöka köra om de två som var framför mig för att inte ha någon i vägen när jag skulle försöka göra mitt snabbaste varv så tidigt som möjligt. Jag körde så snabbt jag kunde i tre varv för att hoppas att något av dem blev bra. Redan på mitt första varv gjorde jag det snabbaste varvet på tiden 01:55.388. Här kommer film på det varvet:

Sedan var det då dags för kval om B eller C-final. Jag körde i körkval två och provade min nya hjälmkamera. Jag lyckades med att hamna på en 17:e placering vilket tog mig till B-final. Här kommer hela körkvalet på film: (Jag har dock inte fått till inställningarna i kameran så bra men det funkar att se på.)

Och till sist blev då B-final. Jag visste att jag var bland de långsammaste eftersom jag hade placering 34 för grindvalet. Så jag tänkte att jag rullar på och försöker köra smart. Alla placering bättre än 34 är jag nöjd med. B-finalen är tuffare. Framförallt i starten tycker jag, där jag kom iväg dåligt. Men jag rullade på och mot slutet plockade jag några förare som var trötta. Jag gjorde t.o.m. en omkörning precis innan mållinjen. Slutade till slut på 31:a plats. Och det kändes jättebra. Var nöjd med hela dagen.
Film från B-finalen:

Serien Falköping MK 2 – Skara

Värmen skulle nästan vara helt olidlig, men jag vill inte klaga. Det kunde vart spöregn. Då har jag mycket hellre fint väder. Skara hade i alla fall preppat banan bra. Men grundlig bevattning i fyra dagar innan. Och det märktes tyckte jag. Det var några fläckar som blev lite dammiga, varav ett ställe som var lite väl dammigt och där det gärna skedde olyckor. Men det gick i alla fall bäst för laget!

Redan när jag kom till depån kl 08:00 var det 23°C varm. Vi som förare kände att det skulle bli jobbigt i denna värme. Det gäller att dricka mycket vätska. Jag drack en liter redan tidigt på morgonen med en resorb i. Ytterligare 2 resorb under dagen sedan.

Redan på första träningen när jag gav mig ut i tredje gruppen var det ganska uppkört. Skaras bana som mestadels består av sand blev ganska snabbt spårig och stalpig. Men jag var i alla fall näst snabbast i gruppen.

Sedan var det dags för två kvalheat där vi i FMK lyckades få med alla våra 4 förare i top 15. Vilket betyder att vi hade alla åtta i A-final.

När det var dags för mig att köra i första reservheatet tror jag att vi var 12 st som ställde upp på grind. Jag fick en bra start. Var fyra ur första sväng men sedan ramlade föraren framför mig i nästa sväng så jag fick tvärnita och sedan var jag näst sist. Jag körde upp mig till att ligga etta i alla fall 50 m. Men sedan orkade jag inte mer. Fick kramp i höger underarm och hade jobbigt att köra. En annan klubbkamrat fick ta förstaplatsen istället. För poängens skulle spelar det ju ingen roll. Film från heatet finns att se här nedanför.

Sedan var det dag för mig att hoppa in i A-final igen. En av förarna som hade kört första A-finalen kastade in handduken så jag fick fylla den platsen.
Sista A-finalen blev till slut rödflaggat ca 2/3 in. Jag kan tänka mig att tävlingsledaren tog det beslutet eftersom det del dammade ganska bra på ett ställe, dels var den en olycka och dels ur ren säkerhetssynpunkt av utmattade förare. Jag blev tredje sist. Men det skulle räcka eftersom vi alla åtta tog oss i mål så blev det tillräckligt med poäng för att vinna för dagen. Jag har tyvärr inte batteri så det räcker till att filma två heat med min GoPro. (Får bli en ny snart.) Så det finns inget att se från när jag kör A-final.

Heat 1 reserver:

CRC Racing VGC, Hallsberg

Äntligen var cirkusen igång igen. Att få träffa alla goa människor som man känner i depån, känna på atmosfären och höra samma snack som föregående år, som ”hoppar du det stora platån?” eller ”jag är för gammal för sånt här” är vanliga fraser som som återkommer titt som tätt.

Själv var jag i depån i Hallsberg vid kl 20:20 och möttes av regn, åska och blixtnedslag. Men jag tror regnet bara gjorde gott för banan. Det kom alldeles lagom mycket. Jag hade bokat sovplats i bussen med Beskaskinn-presidenten. Men väl på plats fick jag äran att istället sova i en gammal Volvo-husbuss från 1980. Där platsen var större. Kanonfin buss och jag sov bra.

På morgonen började jag med att byta plast på hojen. Nya nummerplåtar och nummer 99 skulle klistras fast för denna säsong. Det blev också byte av luftfilter eftersom jag inte hade hunnit göra det från serietävlingen i bara två dagar tidigare. Denna serietävling kändes fortfarande i kroppen. Jag var stel i armar och axlar.

Efter att anmälan och en mindre brand i ett luftfilter i depån så var det väntan på förarmöte (Nej, det var inte mitt luftfilter. Men det kan knappast ha undgått någon om vem som lyckades med denna bragd.) Den sedvanliga informationen skulle skrikas ut över 150 förare som ändå knapp hörs vad som sägs ibland. Självaste VGC-Generalen har i alla fall en tydlig stämma, men jag saknar hans kraftfulla ”GODMORGON!!!” som start på dagen.

Dagen hade en liten förändring i tidsschemat mot föregående år. Träningsgrupperna var vända, vilket betyder att de snabbaste som kör i grupp 4 fick börja träna. Därefter grupp 3 som jag körde med sedan grupp 2 och 1. Ganska snart på träningen kom krampen i armarna krypandes och jag hade svårt att få till något bra flyt i körningen. Det kändes som alla var mycket snabbare. Min bästa varvtid under träningen var på 00:02:12. Alltså två minuter och tolv sekunder.
Till tidskvalet hade jag bestämt mig för att försöka göra ett så snabbt varv så tidigt som möjligt eftersom jag förmodligen skulle få kramp i armarna senare. Sagt och gjort. På varv två satte jag in snabbaste tid på 00:02:06. Vilket jag var nöjd med. Det innebar 23:e snabbaste tid i min grupp. Det är jättebra, eftersom jag föregående år har legat på runt 30-35:e snabbaste tid av de 40 som är i gruppen. Jag var nöjd men orolig över mina armar eftersom krampen kom på var fyra under tidskvalet. Då körde jag ändå lugnt.

Till körkvalet var jag laddad. Kanske lite för laddad eftersom det gick så bra på tidskvalet. Jag kom ut som 22:e efter första varvet. Normalt brukar det inte alls vara några problem att köra upp mig några placeringar och framförallt på slutet då jag brukar vara stark. Men inte idag. Direkt när jag försökte stå på lite extra kom krampen i armarna. Jag fick jätteont i underarmarna och kunde inte köra ordentligt. Jag tappade istället placeringar och sluttade 25:a. Jag blev riktigt besviken över att det ”bara” blev C-final idag. Det som var extra dumt var att genom det nya upplägget på dagens schema gjorde att när jag kört andra kvalet får jag bara två heats vila innan jag skulle köra igen i finalen. Väldigt kort om tid, vilket jag tycker var en klar försämring med det nya schemat. Jag fick i alla fall krampen att släppa men armarna var ganska orkeslösa när jag skulle starta.

I C-finalen lyckades jag men riktigt bra start. Det var så jag trodde att jag skulle göra holeshot när jag var på väg runt första startkurvan. Men det var ett par förare som var lite snabbare ut ur kurvan. Men det var riktigt kul med en bra start. Jag hade bestämt mig att köra lätt och avslappnat. Vilket jag gjorde. Jag försökte köra smart och låta mina ben jobba med hojen. Det gick bra och jag fick ingen kramp.
Så här såg det ut:

Jag slutade fyra, vilket jag var väldigt nöjd över.

Nu är det bara två veckor till nästa tävling i Stenungsund. Där vill jag ha revansch från förra året då jag missade B-final med en placering. Nu ska jag till B-final.