Robstar

Enduro hela helgen.
Då var sista deltävlingen i Vintercupen genomförd också.
På Fredag kväll innan upptäckte jag att framhjulet hade tappat luft, så jag pumpade i rätt mängt luft och gjorde allt klart inför nästa dag.
Lördag morgon, vaknade åter igen med raketmage inför en vintercupkörning. Precis som innan när jag skulle till Ulricehamn. Fick i mig en stadig frukost med havregrynsgröt och en omelett. Var tvungen att ta ett toalettbesök igen innan jag började lasta. När jag kommer till hojen upptäcker jag att luften är nästan helt borta ur framdäcket igen. Skit också, pyspunka. Jag pumpade upp däcket igen och hoppades väl att trycket skulle hålla sig i alla fall till deltävlingen var kört. Om inte annat har jag ju en 12v pump att sätta i bilen så jag kan pumpa däcket precis innan start.
Jag tog mig till Kråkeberget i Skövde där tävlingen skulle köras. På den timmen det tog för mig att lasta och köra dit hade framdäcket tappat från 1 till 0,3 kg lufttryck. Jäkla skit, det kommer nog inte räcka för min nästan 1,5h körning. Jag tänkte jag får pumpa i 1,5kg tryck eller något och eventuellt pumpa mellan varven. Jag satte i min pump i bilen till 12v uttaget, men då ville min pump inte starta. Den var helt död. Dubbla järnspikar. Måste få tag i en pump. En manuell pump hade vart bra som jag kunde ta med till depån för att pumpa mellan varven i mina depåstopp. Jag letade upp min kusin och frågade. Men han hade ingen pump. Men däremot ett helt hjul jag kunde få låna. Problemet var bara att hjulet står i Falköping. Nu blev jag nervös. Aja, ett sms till FMK endurogrupps sms-lista och hoppas någon kunde hjälpa. Undertiden fick jag väl fråga mig runt om någon hade en pump så jag kunde gå och besiktiga hojen så länge. Fick lånat en pump i alla fall och pumpade däcket. Bort till ljudmätning och besiktning. Idag visade ljudmätningen 114 dB. Men när jag kom fram till besiktningen så var bakaxeln lös så hela bakhjulet glappade. Jäkla skit. Sprang med hojen bort till bilen för att skruva fast. När jag ska öppna bakluckan så fastnar öppningsknappen så jag inte kommer in i bak på bilen. Trippla järnspikar!!! Fick börja håva fram de verktyg jag behövde över hatthyllan in mot baksätet. Fick bakaxeln fastskruvad och sprang bort till besiktningen igen. Helt slut fick jag i alla fall hojen godkänd. Lagom tillbaka vid bilen kom min kusin och sa att hjulet jag kunde få låna var på väg. En kille kunde ta med det från Falköping. Bara att vänta, det var gott om tid kvar till start så jag var inte orolig. Så jag gick och anmälde mig med transponder och betalade avgiften. Nu kändes det som om jag skulle kunna köra i alla fall. Jag passade på att byta om och fick ju då dra fram alla skydd och kläder från kofferten till baksätet och bytte om. Sedan gick jag och tittade på när ungdomarna körde. Snart mötte jag min kusin igen och han ringde killen som skulle ta med lånehjulet för att kolla vart han var. Mycket snart mötte jag honom och då stod hjulet vid mitt släp. Skönt, bara att byta. På med nytt framhjul. Nu var bara frågan om jag kunde köra med en blå fälg?? Hihi, det såg lite udda ut till min annars orange-svarta hoj. Dags för förarmöte och snart uppställning. Startade för dagen i 20:e led vilket var ungefär som jag startat tidigare.
Ut på första varvet och redan i starten kände jag hur jag fick på ett bra flyt. Kom ikapp killen framför efter ett par svängar och jagade på. Vi kom snart ikapp två till så vi låga fyra på rad med mig sist ett tag. När vi sedan närmade oss en stor vattenpöl där de flesta ville undvika att köra igenom blev det kö och stopp i det spår som gick strax till höger om vattnet så när jag kom fram så tog jag fart och körde igenom vattnet så långt åt vänster jag kunde. Det gick bra. Lite blöt i ena stöveln och lite stänk på glasögonen var det enda men jag körde nog förbi 3-4 stycken. Strax efter kom jag ut på en ganska lång raksträcka där jag såg två förare framför som av någon anledning inte höll så hög fart. Jag åkte förbi och plockade ytterligare placering. Minns inte riktigt men jag tror en eller två förare som var riktigt snabba kom och blåste förbi mig. Lite längre fram i spåret kom jag fram till ett riktigt stenigt parti. Allt från knytnävsstora till fotbollstora stenar. Vid en nerförsbacke där försvann framhjulet för mig och jag gjorde en rejäl vurpa. Trots ganska bra fart och stora stenar slog jag mig inte alls. Gjorde en rullning och blev stående. Men medans jag reste hojen blev jag omkörd av 3-4 förare. Väl upp på hojen märkte jag att mitt vänstra handgrepp hade nästan lossnat och satt kvar med bara 3 cm på styret. Fick snurra på det och det var jobbigt eftersom mina underarmar krampade. Tog mig sedan runt resten av varvet. Väl i depåvilan så upptäckte jag att min bakaxel var lös igen. Men jag hade verktygen med mig så det vara bara att skruva åt den. På andra varvet hände inget speciellt egentligen. Bara samma sak vid den stora och djupa vattenpölen. Folk stod stilla vid sidospåret så jag plöjde igenom vattnet och kom förbi smidigt och tjänade ett par placeringar. Försökte tänka på att åka lätt och avslappnat för att krampen i underarmarna skulle släppa. I depåvilan efter varv två hade bakaxeln lossat igen så fick skruva åt en gång till. Denna gång tog jag i ännu mer för nu hade jag fått tillbaka lite armsyrka. Varv 3 och 4 löpte på ganska bra och jag fick krampen i underarmarna att släppa under varv tre så då var det lite lättare att köra.
Allt som allt gick körningen riktigt bra och banan var riktigt rolig. Ganska mycket sand och höga sandstalp som jag tycker är roligt. Jag filmade med min GoPro så filmen kommer förhoppningsvis under veckan.

På lördagen fick jag reda på att det skulle vara lite träning i Falköping dagen efter, så jag gav mig ut för mera körning. Fint väder. Torrt, men inte dammigt, men dessvärre ganska blåsigt så det var lite jobbigt när man hoppade. Jag körde några varv på crossbanan innan jag började köra runt på endurospåret istället. Försökte jaga en och annan men gick inte så bra. De var lite snabbare. Men jag hoppade i alla fall i endurohoppet alla varv jag körde. Dock på mitt sista varv så körde jag punktering på bakdäcket. Det var nog någon mening med det för jag var ganska trött och sliten nu. Packa ihop och åkte hem.
I skrivandets stund har jag nu träningsvärk i underarmar och triceps, axlar, rygg, skinkor, fram och baksida lår, vader och lite ont under fötterna. Härligt! Då är man starkare till nästa gång.

Då har jag blivit ytterligare en erfarenhet rikare på en ny typ av bana.

Team West i samarbete med Ulricehamns MK skulle bjuda på en bana som på förhand såg ut att passa mig. Bred, lite sand och långa stalp på långa raksträckor. Det blir lite motocrosslikt tänkte jag och var laddad. Dock bara fram till under natten innan. Jag hade stora problem att somna och sov väldigt oroligt under natten. Tror jag somnade runt 01.30 och sedan var jag klarvaken en timma före larmet skulle ringa kl 07.00. Så redan 06.45 gick jag upp. Så snart jag gått upp kände jag mig orolig i magen och var tvungen att sätta mig på toaletten en stund. Gjorde mig en talrik med havregrynsgröt och i mörkret såg jag inte att mjölken var dålig och slog sig med jorgubbssylten. Blev lite äckelmagad och hällde ut gröten och fick i mig en talrik fil. Inte mycket till frukost. När jag så småningom började göra mig i ordning fick jag gå till toaletten en gång till p.g.a. magen. Iväg kom jag i rätt tid i alla fall. Men kände att det bubblade i magen när jag satt i bilen. Jag hade också små vågor av illamående som kom över mig på färden. Försökte skaka av mig det och fokusera på dagen. Hela vägen till Ulricehamn var det regn, snö och snöblandat regn om vart annat.

På plats kände jag mig illamående när jag var och tittade lite medans ungdomarna körde. Besiktning och ljudmätning av hojen gick bra och jag började känna mig lite taggad igen när jag en gång till gick och tittade på när ungdomarna körde. Banan såg ut att vara lite lerig men bara ett ytskikt så det skulle nog gå bra tänkte jag.

Starten gick och jag kom iväg. Jag förvånades ganska direkt hur mycket det redan hade bildats spår av de som startat innan mig. Jag blev sittandes väldigt mycket och sprattlade och sprang med benen utmed sidorna för att hålla balansen. Jag tog totalt slut i armarna och fick kramp i underarmarna ungefär 3/4-del in på varvet. Jag var redan less på leran och plus krampen fick jag en känsla av uppgivenhet och tänkte att det får räcka för idag. Ett varv och det var det värsta jag vart med om under min korta tid som jag åkt enduro. Man vill ju att det ska vara roligt att åka.
Väl i depån träffade jag min ena bror med sambo som kommit för att titta. Tyvärr fick de väl bara höra negativt från mig för jag vart så less på körningen. Räknade lite snabbt ut att jag körde nog första varvet på 25 min (22:17,5 visade tidtagningen när jag tittade senare). Då hinner jag inte ens de fyra varv vi ska köra. Så jag hade mer eller mindre gett upp. Tänkte jag skulle gå och kolla resultatlistan och på vägen möter jag min kusin som försökt att träna mig med flera i enduroskolan i höst och vinter. Han gav mig lite tips. Framförallt att åka lätt. Hur åker man då lätt i 2 dm gegga och där spåren ibland var så djupa att djävulens svärmor snart skulle titta upp och fotpinnarna fastnade på kanterna av spåret? Men att åka lätt är att bara tänka på att stå, stå och stå och att stå rätt så armarna är avslappnade och blicken långt fram. Jag tog också till mig tipset att leta enklare spår. Att så mycket som möjligt undvika själva huvudspåret och åka på kanter, sidor, utanför eller innanför. Så jag gav mig iväg på ett varv till. Jag var helt slut i armarna och stannade flera gånger för att vila och släppa förbi förare. Mina roll-off på glasögonen gick också sönder så jag tog av mig glasögonen. Då upptäckte jag hur mörkt glaset vart i skogen så när jag nu fick av mig glasögonen såg jag mycket bättre. Det gjorde att det gick mycket bättre att köra också. Väl i depån lämnade jag ifrån mig glasögonen, bytte handskar och laddade för ytterligare ett tredje varv. Motiverade mig med att få träning och erfarenhet från denna typ av underlag också. Utan glasögon gick det faktiskt lite bättre tyckte jag. Men eftersom jag tog helt slut redan under första varvet så orkade jag inte mer. Tre av fyra varv fick det bli. Varvtiderna blev: 22:17.5,  26:20.3,  21:49.4.
Tydligen var det fler som tyckte ungefär samma som jag och det var många som bara gjorde tre varv. Så av 51 startande slutade jag på 37:e plats så det var ju inte helt kass ändå. Hade jag orkat ett varv till och kört något på ca 22-23 minuter så hade jag kommit på 32:a plats. Men jag var nöjd trots rasad mage, kramp i armar, djupa svåra spår och halkig gegga som om satan själv varit och preparerat banan bara för att jävlas.
Nu kan jag helt ärligt säga att jag längtar till sommar och till motocrossbanorna.

Tyvärr filmade jag inget idag för jag ansåg att det inte skulle vara någon idé. Linsen skulle bara bli geggig. När jag sedan såg hur hjälmen såg ut så visste jag att det hade inte synts något om jag hade filmat. Jag tog bara en bild på mig själv strax efter att jag återkommit till min bil.
(Ja, jackan ska vara lika svart som mössan egentligen.)

Annars har jag hittat lite bilder av Actionfoto på facebook här.
Bilder från Photofreak1 på facebook här.
Nu också hittat bilder på Ulricehamns Tidning här.
Då har även Per Larsson fått upp lite bilder här.