Robstar

Då har jag deltagit i min allra första crosstävling. Debuten gick bra men inte riktigt som förväntat. Skulle åka ända till Stenungsund för att få köra idag. Detta är en helt ny bana för mig och det märktes tyckte jag då det var svårt att komma in i banan och lära sig alla hopp.

Klockan ringde 04:30 idag på morgon. Upp i tid för att ta sig alla milen till Stenungsund. Packat och lastat hade jag gjort dagen innan så det var bara att äta lite frukost, göra matsäck och få med sig det sista ut till bilen. Kom iväg runt 05:20 och hade ca 1h och 40 min bilfärd framför mig. Nästan exakt 07:00 kom jag till banan, och efter lite virrande runt de olika parkeringsdepåerna kom jag runt hela banan och kändes som jag parkerat ganska långt bort. Men det visade sig vara nära till starten, dock lite långt att gå till resultatlistor m.m. Gjorde anmälan precis när de öppnade 07:15 och sedan bytte jag om och gjorde i ordning hojen innan förarmötet kl 08:30 för jag skulle köra med första träningsgruppen kl 09:00.

Ut på träning. Efter att provstartat 2 gånger på startrakan så rullades alla ut på varvet. Tog det jättelugnt första varvet eftersom jag bara hunnit se över vissa delar av banan. När jag sedan kommit ca 3/4 av banan kom jag till en svag vänsterkurva med lite raksträcka bakom. Skulle tippa på kanske 50m långt som blivit alldeles övervattnat. Det var som att köra rakt in i en lergröt och nästan körde fast för det var så motigt. 1-2 dm lera och inga spår ännu. Framåt slutet av träningen så blev det i alla fall relativ icke så geggiga spår man kunde spåra igenom. Inga vurpor så det kändes bra under träningen och allt kändes bra. Stod sedan och tittade på de snabbare grupperna och det verkade börja torka upp i den värsta leran.

När klockan sedan blev 10:20 var det dags för tidskval. Visste inte att det var det snabbaste varvet som räknades så jag matade bara på varv efter varv. Jag kunde ju tagit lite lugnt inväntat ett bra läge utan förare längre fram, men samtidigt var det ganska mycket gulflagg så det var svårt att få till ett helt varv. Den värsta leran var nu möjlig att passera relativt enkelt och nu var jag glad över att jag kört en del enduro för det var många som hade svårt att hålla fart i de spår som blev. När jag sedan gick och kollade på tidslistorna visades det sig att mitt sjunde varv var mitt snabbaste på 02:21. Detta gav mig en 24:e snabbaste tid i min tidskvalsgrupp. Nu var det bara att vänta på nya listor för att se om jag skulle köra körkval 1 C/D eller körkval 2 C/D. De 20 snabbaste i varje grupp går till C-final och resten till D-final. Under den paus som nu var gav sig två lastmaskiner ut på banan och dels försökte släta ut spåren i leran och dels fixa ett par hopp.

Körkval 2 hamnade jag i, vilket kändes som en fördel för då skulle det bli lite nya spår genom leran istället för att bara mosa sig i genom en tjock gröt. Körkvalet började på grind och jag missade grindsläppet. Precis som jag gjorde på heatet som gjordes på påsklägret. Förstår inte varför jag tittar på den som visar 5-sekunders skylten istället för på grinden. Kom ut ganska sent och tog yttersvängen runt först böj. Det dammade så pass mycket här att jag inte ens såg banan för ett ögonblick och hamnade lite utanför banmarkeringen. Bara några meter men sedan var det riktigt trångt i de nästkommande svängarna. Sedan började det rulla på. Jag körde förbi några men blev omkörd av ungefär lika många. På de sista 3 varven började mina underarmar krampa och jag fick hålla igen lite och försöka åka avslappnat utan att tappa position. När jag gick förbi målflaggan hade jag ingen aning om placering. Tog mig till resultattavlan efter att jag återhämtat mig lite. Jag hade gått i mål på 29:e plats och det betyder då D-final för de som hamnat på placering 21 och sämre. Lite snabbt räknad så tänkte jag att om jag hade haft ungefär samma tid fast kört i körkval 1 så hade jag hamnat på ungefär samma placering. Så jag gissade att i mitten runt 20:e plats borde jag komma i D-final.

Uppställning på grind i D-Final. Valde även denna gång en grind långt ut för att inte fastna i innerkurvan bland massa förare. Även denna gång missade jag att titta på grinden. Kom på det hundradels sekund försent och var då alltså väldigt sen ut. Runt fösta böjen och en förare ramlade strax framför mig och sedan var det jättetrångt i 3 kurvor framåt. Fick motorstopp för jag fick väja ur spår för att inte köra på en som stod framför mig. Med elstarten var hojen igång väldigt fort och jag började jaga. Under final-heatet kändes det som att jag körde förbi ett par förare och nu först började jag lära mig hela banan och veta vilket hopp och vilken sväng som var vilken. När målflaggan sedan vinkade av mig tänkte jag, ”jag har ju i alla fall inte blivit varvad”. Jag hade ingen aning om placering med jag såg att det var några förare kvar på banan så min gissning om en mittplacering kändes ganska trovärdig. Efter att pustat ut vid bilen och fått i mig lite vatten traskade jag iväg till resultatlistan. Hade gått i mål på 21:a plats. Och hade bästa varvtid på 02:19. Så lite förbättring på snabbaste varvet. Jag var nöjd över att ha tagit mig runt helskinnad och att jag nu gjort min första motocrosstävling. Rent placeringsmässigt hade jag väl på förhand i alla fall hoppats på en C-final men jag tror att ovanan med banan var en stor orsak till att jag inte fick till bättre varv i körkvalet.

Det var i alla fall jätteroligt. Stort tack till de depågrannar som svarade på mina frågor och frågade hur det gick. Jag är redan anmäld till nästa deltävling i Alingsås den 24 Maj. Där har jag i alla fall vart och gjort en träning innan. Får se om man hinner komma dit något mer innan. Har filmat lite med GoPro idag men vet inte om det blev så mycket bra film då det skvätte en del lera på den. Blir till att kolla under morgondagen och se om jag kan få upp något på YouTube kanske.

Då har jag varit ute och kört igen. Den gångna helgen var jag med och körde en endurotävling av det lite större slaget. FMCK Skövde anordnar årligen en 12-timmar endurotävling. Tävlingen indelas i tre kategorier.
– Klubblag: Ett lag där 2-10 förare som representerar en klubb kör.
– Mixlag: Ett lag där 2-10 från olika klubbar deltar.
– Dakar: Ett lag där en singelförare kör alla varv själv.
Tävlingen startar på ett ganska spektakulärt sätt kl. 22:00 på lördagkvällen. Alla hojar avstängda och alla ljusen släckta. Ett 80-tal förare på rad väntar på att startskottet ska gå. En kanon skjuter och då startar alla hojar och alla ljusen som lyser upp hela fältet framför när de drar iväg. Sevärt bara det. Sedan kör man då lite olika antal varv innan man byter till nästa förare, och så pågår det hela i 12h.

För min egen del var jag på plats kl. 16:30 på lördag eftermiddag efter att jag redan varit igång sedan kl. 08:00 och hjälpt till på ett mopperace som drog ut på tiden. Fick stressa i mig lite mat och lasta hojen och alla grejer för att hinna i tid. Väl på plats hittade jag ingen annan Falköpingsåkare först så jag åkte och parkerade ute på ett fält. När jag gått en runda så hade några klubbkamrater anslutit så jag gick och hämtade bilen och parkerade bredvid. Började med att sätta upp det depåtält jag hade med mig och lastade sedan av hojen. Gick och kollade var vårt lag skulle ha vår depå och mötte ytterligare lagkamrater. Lagets depåtält sattes upp och sedan var vi några som gick och besiktigade hojen och gjorde ljudmätning. Min hoj gick igenom men 1dB till godo. Eftersom våra två lag hade kastats om dagen innan gick vi igenom lagen och ungefärliga starttider. Jag skulle köra nattsträcka och fick planerad starttid ca kl 02:00. Bara vänta nu då. Jag hade redan innan bestämt mig för att inte sova något innan min körning. Jag ville ju se starten och se lite hur allt annat fungerar runt omkring.

När jag gick där började jag bli ganska så nervös. Mest för att jag inte alls visste hur spåret var och om mina lampor skulle fungera bra. Sedan fick jag reda på att det fanns en betongbacke som lutade 30° som skulle åkas uppför. Nu blev jag ännu mer nervös. Men efter lite stöd och pratat med lagkamrater så verkade det inte så farligt. Men sedan började de som kört några varv prata om ett riktigt djupt dike. 2-3 meter djupt och V-format som var rätt så lerigt i botten. Nu blev jag nervös igen. Fick åter igen lite tips om hur man skulle ta sig över och lagom till jag blev lugn kom nästa grej. Strax efter diket skulle det tydligen finnas en decimetertjock rot som var riktigt svår att komma över. Så fick tipset att hålla till höger efter det stora diket. Då varvtiderna var lite längre än vad vi först beräknat så blev min start strax efter 03:00.

Av någon anledning trodde jag att det djupa diket och den farliga roten skulle komma tidigt på varvet och jag åkte och spände mig lite inför att jag skulle komma fram dit. Det visade sig att betongbacken kom först. Den var inga problem att ta sig uppför. Men diket kom inte förrän mot slutet. Jag jagade en kille fram till diket som sedan stannade innan och jag stannade bredvid. Och vi tog en snabb dialog innan jag gjorde ett försök. Det var faktiskt relativ lätt att komma ner och upp ur det. Lite fart och jämn gas så var jag förbi. Sedan höll jag så mycket höger jag kunde tills jag passerade där roten var och märkte aldrig av den helt enkelt. Lagom innan varvning kände jag hur spänningar släppte, armpumpet släppte och jag kände mig fräsch. Tjoade till lagledaren när jag passerad ut på mitt andra varv. ”Det går jättebra!”.

Mitt första varv gjorde jag på lite över 41 minuter. Några minuter in på varv två kände jag att det slog igenom lite väl hårt mot fälgen i bak när jag åkte över stenare och rötter lite hårt. Befarade punktering och slog av lite på farten och försökte åka mjuk för att inte skada fälg och att inte riskera att kränga av däcket. I en sandig kurvar lade jag mig då jag inte höll tillräckligt fart och slog upp knogen på vänstra lillfingret ganska rejält. Passade på att kolla bakdäcket när jag reste upp hojen och det syntes ingen punktering. Jag körde vidare, men det kändes fel. Var helt övertygad om att det var punktering i bak. Slog av på farten lite igen. När jag åter igen kom fram till det djupa diket stannade jag inte ens, det var bara att åka igenom. Men när jag sedan kom fram där den stora roten var stod där en funktionär och pekade att jag skulle åka igenom ett hallonsnår på högersidan. När jag försökte gå ur spåret fick jag motorstopp och passade på att känna på bakdäcket. Jovisst, helt utan luft. Frågade funktionärer om det var långt kvar och han sa ca 3-4 km på det 17 km långa varvet. Jag tänkte, det får gå. Jag tog mig runt och i mål och gjorde mitt andra varv på lite över 44 minuter. Så det var rätt bra gjort med punktering ändå.

Inte helt missnöjd men ändå inte nöjd då jag inte kunde köra maximalt och få gasa på ordentligt. Det var de två varven jag körde. Allt som allt var hela upplevelsen med att gå där utmed depågatan med depåtält på båda sidor, hojar i tälten, ljudet och dofterna en härlig och känsla och jag gick och mös ibland. Resultatmässigt så gick det riktigt bra för vårt klubblag som slutade på en 7:e plats av 43 startande klubblag och mixlaget jag körde med slutade på 15:e plats av 23 startande mixlag. Vinnande lag körde 26 varv. Klubblaget Falköpings MK körde 22 varv och mitt lag körde 19 varv. Tävlingen var hur kul som helst gissar väl att det strålande vädret var en stor del till den positiva upplevelsen och jag fick mitt första enduropris. Eller pris och pris, ett deltagarbevis i alla fall.

Tyvärr filmade eller fotade jag inget denna helg. Hade fullt sjå med allt annat ändå. Om jag hittar bilder och filmer någon annan stans kommer jag länka till dem.