Enduroskolan, Falköpings MK, 2013-12-01

Under förra veckan läste jag ett ord jag tyckte var lite roligt.
Det måste vara en motocrossåkare som inte gillar enduro.
Ordet är geggmopperi. Jag skrattade lite gott åt liknelsen och kan förstå att de som endast sett ”hästskon” under Gotland Grand National eller Novemberkåsan på TV och inte funnit charmen med endurokörning tycker att det är en hög med geggmoppedister som är ute i skogen och smutsar ner sig.

Enduroskolan på Falköpings MK den 1/12 skulle visa sig passa rätt bra på detta uttryck. Då det varit frusit lite till och från under veckan men söndagen skulle bjuda på kanonväder och 6°C varmt. Vilket skulle tina upp nästan allt fruset och det var som om det var tjällossning i backen. Vi valde till första pass en ändå ganska ”torr” del. Denna slinga var dock väldigt stenig och när det blev lera på stenarna hade jag väldiga problem att ta mig över dem. Flera tillfällen fick jag motorstopp eller fick ett kast och hojen var på väg ut på egna äventyr flera gånger.
Jag t.o.m. svor högt vid ett tillfälle då jag fick motorstopp på ett jobbigt ställe.  Första sak att träna på var att räta ut en s-kurva och lyfta blicken. Det var inga konstigheter tyckte jag. Träningssak nummer två var vid ett riktigt obehagligt sluttande ställe; att våga köra över och veta vart man skulle. Det lutade riktigt mycket och det kändes som att däcken skulle släppa och man skulle dratta ner åt sidan varje gång. Men efter jag kört över några gånger gick det bra och kände mig säkrare. Men nästa del som kom direkt efter, var en ganska skarp högersväng där det mer eller mindre bara var ett spår att följa och det gick samtidigt upp som över ett krön och det var håligt och stenigt. Hur jag än gjorde fick jag inte till det bra. Jag vågade inte ta den fart som behövdes för att komma över hål och stenar för då kändes det som om jag inte fick någon kontroll i kurvan.
Sedan var det lite rast.
Nästa del skulle vara mera fart och slätt. Här för att öva kurvteknik. Återigen köra runt som vanligt ett par varv. Sedan några varv utan att använda bromsar för att lära sig att man kan visst ha mer fart genom vissa kurvor. På ett ställe som låg i lite skuggsida var det fortfarande fruset och hårt och här lyckades jag få en rejäl sladd och flyga av hojen. Men en snygg rullning gjorde att jag blev ståendes direkt och slog mig inte alls. Och jag fick med det på GoPro-filmen. Sedan körde vi samma slinga baklänges.
Denna gång filmade jag så mycket jag kunde av vad som sades och även lite då jag körde. På filmen ser det inte alls så lerigt och halkigt ut som det var i verkligheten men ni kanske ändå får en uppfattning om hur dagen var.

Sammanfattningsvis gav dagen inte någon aha-upplevelse men jag märker åter igen att jag behöver träna på att få upp blicken, få upp mera fart och framför allt klara av lite högre fart. Ytterligare en grej jag kommit på som jag har svårt för är att krypköra och hålla balansen när jag står upp. Särskilt när man hamnar i spår eller när det är stenigt. Hoppas att nästa vecka kan innehålla träning av detta.

Licenser för Enduro & Motocross

Det här med att skaffa licens för att få tävla i Enduro och Motocross tycker jag känns väldigt rörigt nu första gången när jag får ta reda på allt som behövs. Men nu tänkte jag beskriva allt som måste göras för att skaffa sig licenser.

För Enduro:
Skaffa ett medlemsskap i en SVEMO-ansluten klubb.
Kostnad: Upp till varje klubb men vanligtvis 200-500 kr.
Registrera dig på SVEMO TA: http://www.ta.svemo.se/
När du är registrerad i din klubb kommer du att kunna se online på SVEMO TA vilka licenser du kan söka och köpa för Enduro.
I mitt fall blir det en Seniorlicens. Kostnad: 1425 kr. Du köper det direkt online.

För Motocross:
Se till att du har ett medlemsskap i en SVEMO-ansluten klubb.
Kostnad: Upp till varje klubb men vanligtvis 200-500 kr.
Registrera dig på SVEMO TA: http://www.ta.svemo.se/
Om du inte har haft motocross-licens senaste 5 åren måste du göra en uppkörning för behörig examinator.
Det är inte säkert att din klubb har en sådan person med de borde veta vem du skall kontakta.
Vid uppkörning skall en blankett fyllas i. http://www.svemo.se/ImageVaultFiles/id_164/cf_44/tavlingslicens.PDF
Där skall du skriva i dina personuppgifter och vilken licens du skall söka.
Sedan krävs också klubbens stämpel och underskrift av ansvarig ledare och sedan vid uppkörning underskrift av examinator.
Denna blankett skickas sedan in till SVEMO.
Det finns ett par olika licenser för Motocross men för min del blir en Bredd-Licens som kostar 2000 kr.
Har hört ryktesväg om att det finns en uppkörningsavgift på 200 kr också. Får se om det stämmer när jag kommer till uppkörning. Inget jag fick reda på när jag bokade in mig för uppkörningen. När du eller klubben skickat in blanketten kommer den behandlas och efter ett par veckor skall licensen komma till dig mot postförskott.  Uppdatering: Från 2014 kommer ansökan att registreras på Svemo TA. Så fort den finns där köper du licensen online.

Om du som jag vill söka flera licenser så går det bra, samt att kostnaden blir mindre.
Du får betala fullpris för den dyraste licensen men sedan 375 kr per extra licens.

Totalt allt som allt för mig blir kostnaden:
Medlemsavgift: 300 kr + mx bredd-licens 2000 kr + Enduro Senior licens 375 kr och om det sedan tillkommer uppkörningsavgift 200 kr.
300 + 2000 + 375 + 200 = 2875 kr.

Utöver detta är det nästan ett måste att skaffa sig en amb mx/enduro transponder. Nypris 2500 kr. Begagnad går att hitta från 1500 kr.
Sedan tillkommer ju startavgift på tävlingen du skall vara med på och kostnaden där varierar vanligen på 100 – 500 kr.
Så då blir det total-totalt.
Licenser 2875 kr + ny transponder 2500 kr + startavgift 300 kr
2875 + 2500 + 300 = 5675 kr för att komma till en första start. Utöver vanliga utgifterna för din hoj med bensin, olja, filter och allt vad det nu är.

Härligt! Vi ses vid startgrinden under 2014!

Fjädring och stötdäpning

Det här med att ställa in fjädring på stötdämpare och framgaffel kan vara lite av en djungel att ta sig igenom. Efter att jag har försökt mig förstå det lite tänkte jag göra ett försök att förklara hur jag ser på det.

Framgaffeln.
Det första man ska se till att göra är att har rätt fjädrar i gaffeln för sin vikt. (Nyare modeller har nu lufttryck istället så då är det bara att sätta rätt tryck) Lättast är att vända sig till en återförsäljare för att få rätt fjädrar till din cross/enduro och din vikt. Efter att du sett till att ha rätt fjädrar i ska du alltid börja med att ställa in hänget.
Ställ upp hojen på en pall så framhjulet hänger fritt. Mät sedan exempelvis från centrumaxeln och upp till skrapringen eller styrkronan. Nu får du mått A. Ställ ner hojen på marken och ställ dig i körposition med fötterna på fotpinnarna och med full utrustning och full tank. Försök att inte fjädra utan bara sjunk ner hojen och mät på samma ställe (Är bra om du har någon till hjälp när du mäter.) Du har nu fått mått B. Nu använder du dina matematiska kunskaper och subtraherar B från A. Så A-B = t.ex. 55mm, lite beroende på hoj och gaffel kan resultatet variera från 50-75mm. Det brukar stå i användarhandboken vad som är rekommenderat på din hoj. Du kan ändra hänget genom att skruva lite på kompressionen, men ska helst undvikas att ställas på detta sätt då du kommer att ändra kompressionen efter olika banor nu när du har lärt dig det här. Hårdare så blir det lite mindre häng. Justera 1-2 klick och mät igen.
Får du skruva många klick ska du se över din framgaffel. Det går att lägga i eller ta bort shims som ökar eller minskar fjäderförspänningen. Du kan också påverka fjädringen med mängden olja i framgaffeln. Om man ökar mängden olja så känns fjärdringen hårdare, och minska du oljemängden så känns den mjukare. Rekommenderat är att inte lägga till eller ta bort mer än 5-10ml i taget. Men som sagt, rätt fjädrar från början så ska det bli rätt.
På framgaffeln kan man justera kompression och retur-dämpning.
Lite beroende på vilken gaffel kan de variera på vilket som sitter där uppe och vilket som är i botten. Vanligast är att kompressionen sitter upptill och returen undertill.
Kompressionen påverkar hur hårt/långsamt eller mjukt/snabbt det ska gå när framgaffeln trycks ihop.
Returen påverkar tvärt emot då hur snabbt/långsamt framgaffeln ska gå isär.
Utgå från din användarhandbok och utgå från standardvärdet när du börjar testa dig fram. Återgå gärna till standardvärdet om du inte riktigt hittar rätt och börja om.
Lite generellt kan man ställa kompression och retur lite hårdare på en mjukare bana, t.ex. om det är en sandbana.  Och sedan lite mjukare kompression på en hårdbana. Returen på hårdbana kan variera lite beroende på hur slät banan är. Väldigt småstudsig kan en snabb retur vara att föredra.
Men ställ inte kompressionen så mjukt att du bottnar. Jag brukar ha så pass mjukt att det kanske bottnar någon enstaka gång på ett träningspass på en hårdbana.

Stötdämpare bak.
Självhäng:
Här skulle jag nästan säga att det är ännu viktigare med rätt fjäder.
När du har rätt styrka på fjäder så ställer du naturligtvis också in hänget. Ställ upp hojen på en pall så bakhjulet hänger fritt. Och mät från hjulaxeln upp till skärmen. Mått A. Utgå från något litet märke på bakskärmen så du mäter till samma punkt varje gång. Ställ ner hojen på marken. Gunga till en gång och mät samma sträcka. Mått B. Åter igen, gnugga geniknölarna och ta fram matematiken och ta A-B som skall hamna på 25-35mm på en stor hoj.  Justera hänget genom att skruva på förspänningen till fjädern.
Sitthöjd:
Nu tar du och sätter dig på med full utrustning igen med fötterna på fotpinnarna och ber någon mäta en tredje gång. Mått C. Räkna nu: A-C = omkring ett mått på 95 +-5mm som är normalt.
Kompression:
På stötdämparen i bak brukar man ha lågfartskompression (LSC) och högfartskompression (HSC).  Där Lågfartskompressionen brukar vara skruven i mitten och måste skruvas med en skruvmejsel och där hägfartskompressionen måste skruvas med en skiftnyckel eller ringnyckel. Observera att LSC och HSC inte är relaterat till hastigheten du kör din hoj utan hastigheten på hur snabbt din stötdämpare slår ihop. Tänk dig att du skulle hålla lite fart och köra rakt in i en trottoarkant. Då måste din fjädring jobba otroligt snabbt. Det är Högfartskompression. Lågfartskompressionen hittar du när du står stillastående på hojen och gungar med din kroppstyngd. De brukar också jobba lite överlappande så i mitten någonstans kan båda påverka resultatet.
Det vanligaste brukar vara att man skruvar på lågfarten och man är lite rädd att skruva på högfarten. Men utgå från standardinställning och prova dig fram men bara 1 – 2 klick åt gången på LSC och kanske 1/8 -1/4 varv på HSC. Högfarten kan också påverka när lågfarten ska börja jobba. En hårt ställd högfartskompression gör att lågfartskompressionen börjar arbeta tidigare i slaget. Och tvärt om. Inställningarna för lågfarten är annars det samma som för framgaffeln. Lite mjukare på en hårdbana och lite hårdare på en sandbana.
Retur:
Även på bakstötdämparen finns returen som också brukar sitta nertill. Som även här reglerar hur snabbt fjädringen går isär. En för hård/långsam retur gör att om du kör över många små gupp kommer inte fjädringen hinna återgå till fullt utspänd och kommer att bottna. Men samtidigt är en hård retur mer förlåtande vid landningar. Särskilt om man hamnar lite snett. Kör du över många små stalp är en snabbare retur att föredra. Men kör du på en sandbana kan det vara bättre med en långsammare retur då det i sand gärna blir lite längre och mjukare gupp och gropar och då hinner ändå returen gå ut.

Har försökt få till en liten lathund på symptom och känsla för hur HSC och LSC jobbar. Även en för Kompression och Retur.

(Klicka på bilden för att få större bild)

HSC_LSC

comp_re